Jag har under ett par års tid letat med ljus och lyckta efter fler vuxna greker utan att hitta något som stämmer in. Att jag måste resa en bit är jag helt införstådd i, men jag vill inte att djuren ska vara för nära släkt med de jag redan har eftersom jag i framtiden skulle vilja försöka få fram egna ungar. Fördelen med att köpa vuxna sköldpaddor är att man vet vad det är för kön på dom och nackdelen är att de är nästan helt omöjligt att få tag på. Tvärtom är det då förstås med ungar och det är i det här som jag börjar vackla...
Jag kanske ska ge upp min jakt på att hitta vuxna djur och chansa på ett par ungar istället?
Under de år som jag skulle ha letar efter vuxna djur hinner ju ungar växa på sig, men hur gör jag då ifall det visar sig att det är två hanar? En hane och hona, eller två honor skulle bli perfekt. Men två hanar till, är jag beredd på det?
Att sälja nån utav dom vidare skulle vara helt otänkbart...
Eller så behåller jag min grupp på tre individer som den är. "Problemet" är bara att ungarna är helsyskon och det skulle vara bra (och kul) att få in lite nytt blod :-)
Ja, tänk om jag bara visste hur jag skulle göra???
I-lands problem, jag vet :-)
För övrigt så kan jag hälsa att bohålan vi byggde förra helgen blev väldigt omtyckt och används flitigt varje natt.
Ha en riktigt skön helg!
2 kommentarer:
Jag förstår ditt dilemma - lyssnade på grannen i går kväll över en fika när hon beklagade sig över att hon enbart har fått killingar av manligt kön och behovet av att få in nytt blod och att det ska stämma med genbanken och så vidare .. . :)
Måste komma ihåg det där med äppelmos på julskinkan i advent - det låter fasansfullt, men det kanske blir succé för smaklökarna :D
Kram
//Linda
Haha, ja när jag tänker efter så låter det ganska äckligt med äppelmos och julskinka på macka, men det är faktiskt riktigt gott :-)
Skicka en kommentar